Titel: Frihet till samvete
Författare: Susanne Wigorts Yngvesson
Utgiven: 2016
Timbro förlag
Aborträtten är ständigt under attack. De politiska rättigheter som kvinnor före oss har kämpat för att uppnå är sköra ting. Vi kan inte luta oss tillbaka och känna oss trygga med landvinningarna, utan det är ett ständigt arbete att se till att vi får behålla dem. Det kanske är därför vi reagerar så starkt när en barnmorska, helt i enlighet med artikel 18 i deklarationen om mänskliga rättigheter, kräver av sin arbetsgivare att hon i sin anställning skall undantas från att arbeta med abortverksamhet.
Just fallet med den abortvägrande barnmorskan är det som på sista tiden i Sverige orsakat störst kontrovers i frågor som gäller samvetsfrihet. Det verkar också vara i arbetslivet, med sina regler, avtal och uniformer, som de här konfliktytorna blir mest tydliga. Samvetsfriheten har inte samma upphöjda status i Sverige som till exempel yttrandefriheten, och vi är tämligen villiga att inskränka den när den kommer i konflikt med andra rättigheter. Varför är det så?
I Frihet till samvete presenterar Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska Högskolan, en grundlig genomgång av samvetsfrihetens natur, dess betydelse för ett humant samhälle och varför vi i sekulariserade Sverige väljer att dra gränserna där vi gör. Man kan tycka vad man vill om de specifika fall där samvetsfriheten används som argument för att bete sig på ett speciellt sätt, det är inte det boken handlar om. Boken syftar till att ge en djupare förståelse av samvetsfriheten som fundamental rättighet, och på så vis kan den hjälpa oss att föra en bättre debatt när det är dags för nästa rättighetskonflikt. För denna typen av konflikter kommer vi att se mer av i takt med att vår befolkning blir allt mindre homogen vad gäller värderingar.
Varje rättighetskonflikt är ett unikt fall, och det finns inget facit på vilken rättighet som skall inskränkas hur mycket. Istället måste man alltid se till vilka konsekvenser som blir följden av att få eller inte få manifestera sin samvetsövertygelse, och att följa proportionalitetsprincipen när det gäller hur stora inskränkningar i rättigheterna som är rimliga att göra.
Den här är en mycket välformulerad och insiktsfull bok. Vi får se frågan om samvetsfrihet belysas från olika håll, både religiöst, filosofiskt och politiskt, och vi får en idé om varför Sverige och Finland har en avvikande syn på samvetsfrågor jämfört med resten av Europa. Språket i boken är precist, och gör det lätt för läsaren att ta till sig det ändå ganska komplexa innehållet.
Liberalismen bygger på individens frihet, så när vi i politiska sakfrågor argumenterar för att inskränka någon av våra friheter eller mänskliga rättigheter är det extra viktigt att våra argument är väl underbyggda och att vi ordentligt satt oss in i meningsmotståndarens perspektiv. Då har vi stor nytta av den här sortens litteratur.
Om du inte redan har läst den så rekommenderar jag den varmt.
Centerkvinnorna Göteborg 